Svar från Hans Wallmark (M)

Hej! Tack för synpunkt. Jag tycker att det hela nu gjorts ännu bättre. Jag tror dock att det är viktigt att värna integritetsaspekten både utanför riksdagen som innanför. Bifogar för kännedom det anförande jag höll i går i kammaren. Bästa Hälsningar Hans Wallmark Riksdagsledamot (m), Norra och Östra Skåne Herr/fru talman De senaste dagarna har det pratats mycket om mod och civilkurage. Jag tror mig kunna tala för en hel del ledamöter när jag säger att åtskilliga reflekterat kring just vad som menas med dessa goda och viktiga egenskaper. För att låna ett uttryck av Astrid Lindgren: vem är egentligen en ”liten lort”? I mail, på bloggar och i media är det ganska enkelt att avgöra vad som definieras som mod och civilkurage. Är skillnaden då så simpel att det hela handlar om ett ja eller ett nej? John F Kennedy skrev i den bok som bär hans namn, Studier i mod, om just detta: ”Ty demokrati innebär mycket mer än folkstyre och majoritetsvälde, mycket mer än en kombination av politiska metoder för att smickra eller förleda mäktiga väljargrupper/…/ Den sanna demokratin, den som lever och växer och inspirerar, sätter sin tro till folket – tro på att folket inte skall nöja sig med att välja män med förmåga att återge dess synpunkter klart och troget, utan också män i stånd att utöva ett eget omdöme enligt sitt samvete – tro på att folket inte skall fördöma dem vars trohet mot principerna leder dem till impopulära ställningstaganden, utan att det skall belöna modet, respektera ärligheten och i sinom tid erkänna det berättigade i det ena eller andra ställningstagandet.” Herr/fru talman Över partigränserna brukar vi i riksdagen uttala vår förkastelse över det som betecknas som det ”politiska spelet”. Jag tror att många medborgare som följt de senaste dagarnas diskussion om signalspaning finner att det är en hel del ”politiskt spel” i riksdagen. Rent av för mycket. FRA-förslaget har nämligen inte uppstått i ett vakuum. När frågan var uppe till beslut förra året hade den naturligtvis långt dessförinnan beretts. Inom teologin går det att tro på den obefläckade avelsen, så inte inom politiken. Om inte förslaget om signalspaning genomförs nu hade något liknande, eller värre, tagits fram långt tidigare, före hösten 2006, eller kommer senare efter idag. Det finns ett både legitimt som rimligt intresse av att reglera frågor kring signalspaning och hantera det faktum att mindre färdas via radiovågor i dag än tidigare. Jag skall rent av göra ett antagande som ingen varken behöver dementera eller bekräfta. Hade de politiska förutsättningarna varit annorlunda, att oppositionen varit majoritet och majoriteten opposition, tror jag att något likartat ändå föreslagits. Och jag tvingas också erkänna att jag tror att en del av dagens anhängare nog varit motståndare och tvärtom. Herr/fru talman Jag önskar att det i Sverige skulle ha gått att tala om några slags grundlagsfäder eller grundlagsmödrar som skapat en konstitution utifrån sammanvägningar av viktiga principer. Så är det dessvärre inte hos oss. I bästa fall går det att i fråga om grundlagarna tala om kompromissandets företrädare. För något måste någon ändå ha tänkt på när möjligheten skapades att under ett helt år frysa ett beslut. Så har skett i fråga om just signalspaning. I min föreställningsvärld borde naturligtvis detta tidsmässiga utrymme ha nyttjats för att driva opinion och lägga fram kloka motförslag. Goda idéer som kunnat fångas upp. Har så skett? Nej. När cirka 360 av 365 dagar gått kommer mail och media rapporterar om att storebror ser dig och att 1984 är nära. Det är dessvärre inte debatt och analys. Istället kan noteras att tiden använts för att skriva deckare eller driva annan verksamhet utanför riksdagen. Och någon djupare debatt om medborgerliga fri- och rättigheter samt konstitutionella frågor har inte bedrivits medialt. Vi är inte vana och det är synd. För ett modernt öppet samhälle måste alltid fundera på en rimlig avvägning mellan att skydda egna intressen mot yttre hot med garantier mot missbruk. Och jag tror att goda beslut växer fram genom eftertanke och reflektion och inte panik då man plötsligt upptäcker att sanden är på väg att rinna ur timglaset. Herr/fru talman FRA genom beslut i dag, eller i går eller imorgon? Jag tror det vore en enorm överdrift och direkt oförskämt att hävda att alla dem som funderar på att rösta emot inte tar nationella säkerhetshot på riktigt allvar eller att man struntar i gemensamma intressen. På samma sätt tycker jag att det är en enorm överdrift och direkt oförskämt att hävda att dem som funderar på ett ja inte bryr sig om integritet. De senaste fem dagarna har jag tagit emot kanske 700 mail. Jag har försökt besvara de flesta. I bortåt 150 fall har det blivit svar på svaret. Och nej, vi är inte på väg mot något Nordkorea eller Stasikontrollerat Östtyskland. Samtidigt vill jag ändå ge en del av kritikerna rätt i sina invändningar och sin oro. Min förhoppning är att dessa engagerade kritiker skall utgöra grunden för ett djupare och bredare folkligt engagemang både om hur bättre konstitutionella begränsningar skall konstrueras i vårt land som hur vi skall bli bättre på att just vakta väktarna. Vad som än händer i kammaren och huruvida FRA-beslutet frias eller fälls innebär det ju inte slutet för att tänka på hur integriteten och den personliga sfären ännu bättre och mer skall kunna stärkas. Kan vi göra det tillsammans är det på alla sätt att föredra. John F Kennedy skrev: ”Väljarna har kort sagt valt oss för att de sätter tilltro till vårt omdöme och vår förmåga att utöva det i en ställning där vi kan bedöma vad som är deras bästa, som en del av hela nationens bästa. Detta innebär att vi ibland måste visa vägen, upplysa, rätta missuppfattningar och tid efter annan till och med slå dövörat till inför väljaropinionen, om vi tillfullo skall kunna utöva det omdöme för vars skull vi blivit valda. Men de politiker som följer ett intelligent samvetes diktat utan att influeras av själviska motiv eller enskilda fördomar är varken aristokrater, demagoger, excentriker eller cyniska politiker utan hänsyn till folkets känslor.” Herr/fru talman President John F Kennedy kom att betala det högsta priset för sin övertygelse. Hans öde visar att det finns en hotbild. Mot enskilda företrädare som mot länder. Signalspaningsdebatten har hittills mycket handlat om integritet och fri- och rättigheter. Allt detta mycket viktigt. Men det är också en fråga om svenska soldater utomlands, om konsulat och ambassader i andra länder, om utlandssvenskars och vår egen säkerhet. Det hela är faktiskt mer komplext än att bara förenklas till att vi alla likt rusiga myskoxar är på väg att stångas mellan ett entydigt ja och ett entydigt nej. Det hela är viktigare än att vi alla ser flisan i vår medmänniskas öga och dennes argumentation men inte bjälken i vårt eget. Herr/fru talman Ifråga om försvarsutskottets betänkande angående lag om signalspaning yrkar jag – ingenting.