Vad gör musiker och filmmakare så speciella?

I debatten som pågår i media och på nätet talas det nästan enbart om musiker, författare och filmskapare. Det framställs som att dessa skulle vara de enda som producerar kultur i hela världen. Denna grupp har under en tid varit privilegierade eftersom deras alster har knutits till media som deras egen bransch har haft kontroll över. Historiskt sett är det dock en ganska kort tid.
Det finns grupper som under tiden har producerat massvis med kultur utan att ha samma möjlighet till att skydda sina verk och ändå kunnat leva gott på sitt yrke.
När du vaknar på morgonen och famlar efter väckarklockan är det ett upphovsskyddat verk du försöker slå ihjäl. Någon designade och sålde sin idé som sedan blev en klocka. Mönstret på dina sängkläder har även de en upphovsman. Kaffekoppen är ritad av en konstnär. Bilfabrikanterna har en hel uppsjö av designers som ritade din bil. Även huset du bor i är ritat av en arkitekt som fått betalt. På vägen till skolan eller arbetet omges du ständigt av konstverk i form av utsmyckningar och statyer som skall förgylla vår vardag. Åker du dessutom tunnelbana i Stockholm befinner du dig i ett helt galleri fyllt med konst.
Skillnaden är egentligen att dessa konstnärer i de flesta fall bara fått betalt EN gång. Sedan är det slut. Oavsett hur många som ser deras staty eller trampar på mattans mönster. I rättvisans namn borde vi kanske tvingas betala varje gång vi nyttjar deras verk. En del av husvärdet borde kanske tillfalla arkitekten eller dennes efterlevande varje gång det säljs, på samma sätt som med tavlor. Skulle du råka fotografera ett hus, en bil eller en staty bör upphovsmannen ha möjlighet att kräva dig på betalning och kunna hota med polis om du vägrar.
Enligt de 37 artisterna, som skrev sitt upprop för IPRED, kan ovan nämnda konstnärer egentligen inte finnas till. Dom tjänar ju inga pengar på sin konst!

Sanningen är att bildhuggare, målare, musiker, författare och skådespelare fanns långt innan det gick att ta betalt för det. Och kommer finnas kvar, även efter att den sista CD:n har sålts.

Jag är uppväxt under punkens gyllene era och förvånas fortfarande att så många band kämpade i sina trånga lokaler i skyddsrummen under miljonprojektets höghus. De allra flesta försvann utan att ha tjänat en krona, trots att flera av dem lyckades skrapa ihop pengar nog för att förmå ett skivbolag att ge ut en singel. Priset, förutom i kronor, var slavkontrakt som i princip inte skulle ha gett dem någonting även om skivan hade slagit sig in på listorna.
Ännu mer förvånande är att artister, som säkerligen själva har gått igenom samma kval, nu ställer upp för den industri som under så många år har sugit ut och utarmat deras egen konstform. Kan de inte räkna? Ser de inte själva hur lite av varje såld skiva som kommer dem själva tillgodo?
Det finns inte många skivbolag eller en förläggare som idag skulle ge ut något som de inte med säkerhet vet kan ge omedelbar avkastning. Med all rätt förstås eftersom de är vinstdrivande företag. Dessutom låter de artisterna stå för lejonparten av risken genom att försäkra sig om att få så gott som hela inkomsten av t.ex en skiva, oavsett hur den säljer. Frågan är hur mycket de själva gör för att minska sina omkostnader till förmån för "sina" artister?
Hur många låtar skulle en musiker behöva sälja för att tjäna sitt uppehälle om fördelningen var 50/50? 60/40? 80/20?
Med nya försäljningsformer via internet är en fördelning på 99/1 inte omöjlig. det mesta jobbet gör köparen själv genom att stå för distrubitionen(internetabbonemanget), mediat(hårddisken) och formateringen (ändrad bitrate/storlek, flac till mp3 o.s.v.)
Dessutom finns möjligheten till sidoinkomster via direktkontakten med kunderna. Med den fördelningen av inkomsterna klarar man galant förlusten vid fildelning, den är lägre en priset för skyltnigen i butikerna.
Det saknas inte betalningsvilja, det saknas produkter! I-tunes skulle inte fungera om det var så som branchen vill framhäva det.
Däremot kommer det inte att sitta några guldskivor på väggarna hos skivbolagen. Men väl guldhårddiskar hos artisterna!

Jag var en "late adopter" till fildelningen men kommer aldrig glömma känslan första gången jag kopplade upp mig med Kazaa. Det var som att sitta i radions skivarkiv helt själv och bara låta varje nedladdad låt föra mig vidare till nästa. Det blev flera timmars orgie i nostalgi över atister jag totalt hade gömt bort. Hade någon begärt 50 öre per låt skulle kontokortet åkt fram direkt!
Jag är ingen storkonsument av musik och har aldrig varit det heller. Ändå har jag köpt mer musik över nätet än hela min skivsamling från mina första 25 år utan internet. Orsaken är egentligen att nedladdade låtar väckt upp minnen av andra artister som är för smala för att jag skall kunna hitta dem via fildelning. Dessutom är det enkelt och tillgängligt. Tyvärr tvingas jag att köpa det mesta som CD och vänta tills snigelposten lyckas hitta min brevlåda. Inget ont om Posten, det går fort för att vara fysiskt media, men varför behöva vänta ens en minut?

Vad behövs i en äkta foliehatts bokhylla?

Jag har precis kollat på "Wag the dog" för tredje gången. Första gången jag såg den tyckte jag att det var en rolig film och reflekterade inte speciellt mycket över undermeningen. Andra gången tyckte jag mig känna igen en del händelser men kunde inte precisera exakt vad. Nu med de senaste händelserna i ryggen känns filmen oerhört aktuell(minns ni "tsunamibanden" som plötsligt dök upp när media började kontrollera de nya ministrarnas TV-licenser?).
Om man skall vara lite paranoid så borde det, om vi fortsätter att trycka på, dyka upp någon form av sensation avsedd att avleda vår uppmärksamhet från det politiska spelet. Min gissning är att det kommer handla om Rysskräck. Något om att hela fokuset inom den Ryska militären går ut på en total annektering av hela Skandinavien och då främst Sverige. Hela storyn kommer vara uppbackad av "läckta" dokument som bekräftar långt framskridna planer för en invasion över östersjön, föregången av ekonomiskt sabotage och desinformation. FRA kommer skicka fram en representant som i förtäckta ordalag påskiner att man tack vare signalspaning har haft inidkationer på att något är i görningen men att hela kampanjen blev avblåst eftersom allt blivit avslöjat i förtid.

-Statsministern kan uttala sig om att "det är just denna typ av hot vi måste känna till"
-Försvarministern kan inflika att det kanske är läge att rusta upp kustartilleriet igen.
-Inrikesministern kan uttala sig om att krisberedskapsmyndigheten kommer se över skyddet
för digitala hot mot vår ekonomi.

Ryssland kommer naturligtvis slå ifrån sig "denna befängda anklagelse" och påpeka att ett stabilt skandinavien är en förutsättning för deras egen ekonomiska utveckling. Men vi vet ju alla att det är samma gäng som inte ens erkände sig skyldiga till kränkningarna i den Svenska skärgården, trots alla graverande bevis som lade fram av Carl Bildt.
"En till visshet gränsande, sannolik ubåt" Minns ni?

Fast allt det här är ju bara mummel under foliehatten.......

Jag vill ändå börja med att tipsa om filmen "Wag the dog" för den som vill skaffa sig ett foliehattsbokhylla. Du bör även skaffa dig ett exemplar av boken om Håkan Lans (ISBN 10:9164202089) Var du inte paranoid över skumma Amerikanska organisationers påverkan på andra länder, såväl som på det egna rättsväsendet, så blir du garanterat övertygad när du har läst denna !

Hur är det därute, har ni flera tips? Fiktion eller verklighet spelar ingen roll, bara det spär på vår misstro och får fler att fodra kepsen med Skultunas stoltaste produkt!

Lägg ditt tips i en kommentar så sammanställer jag en inköpslista.

"Som paranoid blir man i alla fall sällan besviken"

Mail till riksdagen.

Jag skickade nedanstående mail enligt listan som finns inlagd på Opassande. Tyvärr gör inte den listan skilnad på partitillhörigheten så mailet gick även till nej-sägarna, vilket i.o.f.s. kanske inte gör så mycket. Jag skall även publicera de svar jag fått i den mån dom är relevanta, vissa är bara av typen "Jag röstar nej". Anmärkningsvärt är att V har KU-anmält FRA-lagen.



Skymning över Sverige

Den senaste tidens debatt ang. "FRA lagen" skrämmer mig djupt. Oavsett vilken lag, regel eller vad som helst som hade debatterats, så visar den på att demokratin i Sverige har ersatts av någonting annat. Att kalla det för diktatur vore kanske fel men resultatet blir detsamma. De senaste veckorna har det pågått ett veritabelt uppror bland bloggar i den Svenska delen av internet. Detta mail är en del av detta uppror. Någonstans borde ni "folkvalda" stanna upp och fundera på vad som håller på att ske, när en så stor folkmassa skriker NEJ! med en mun. Att bara stövla på och låtsas som ingenting, samtidigt som man låter partipiskan vina för att få in alla i ledet kommer att slå tillbaka med kraft! Det är inte en fråga om en uppiskad kampanj ledd av papperstidningarna, dom reagerade först de senaste dagarna, och då först efter att dom insett att det är dom som traditionellt har lett denna typ av debatt och att dom nu har förlorat initiativet. Det här är en kampanj skapad av vanliga men mycket engagerade medborgare som tidigare inte ens skulle ha publicerats på insändarsidan. Sedan har andra, som jag, följt med i debatten och insett vad det egentligen handlar om (något som ni politiker knappast kan beskyllas för att ha talat om) och reagerat därefter. Att ignorera en protest av detta format kommer ge eko långt efteråt. När ni som är utvalda att föra folkets talan slutar att lyssna, skapas en grogrund för missnöje och protest. Svenskarna är ett folk som sedan lång tid har valt att föra debatt och resonera sig fram till beslut. En tradition att vara stolt över. Men när man upptäcker att den man resonerar med slutat lyssna skapas en desperation och en misstro för det man tidigare hållit så högt. "FRA lagen" är i min mening en grov kränkning av den fria kommunikationen och eftersom alla är medvetna om den kommer endast oskyldig trafik kunna kontrolleras. De som vill dölja sina ord och handlingar kommer välja kryptering och andra sätt att gömma sig. Det är allvarligt, men det som är än mer allvarligt, är att vi nu kan se vad "folkstyre", "medborgarinflytande", "gräsrotspolitik" och andra vackra ord egentligen är värda när det kommer till kritan. Ni har svikit, inte bara folket, utan er själva och det som ni är satta att försvara och hela den grund som vårat samhälle vilar på. Inte enbart genom att släppa igenom "FRA lagen", utan genom att inte förstå och lyssna när folket sade NEJ!

Svar från Lennart Pettersson (C)

Hej! Ett stort tack för ett starkt engagemang i FRA-frågan och jag hoppas att det engagemanget kan sträcka sig till även andra politiska frågor framöver. Det är glädjande att så många tycker till i en så viktig fråga och det har ju också gett resultat i form av ett bättre integritetsskydd. Centerpartiet har vid flera tillfällen förbättrat det ursprungliga socialdemokratiska förslaget och vi är alla tacksamma för att vi har kloka och kunniga ledamöter som har bidragit till detta. Jag röstade ja till förslaget. Det är inte frågan om FRA eller inte. Signalspaning behövs och det är två stora förändringar jämfört med idag. Det ena är att de starkaste yttre hoten inte är militära utan av annan karaktär i form av terrorism, internationella kriminella ligor, odemokratiska rörelser, IT-sabotörer och hackers. Det andra är att det är fullständigt orimligt att dessa rörelser skulle få ha fritt spelrum i den nya tekniken utan möjlighet för oss att spåra deras verksamhet. Signalspaning finns sedan många år tillbaks. Det är alltså inte frågan om att kunna spana på fler utan om att använda dagens teknik. Vi har inte heller någon bra lagstiftning som gäller e-post. Är e-post brev eller telefoni där man skriver istället för pratar? För mig är det något mitt emellan. För visst är det så att SMS och mail till stor del har ersatt telefonen. Det går därför inte att med automatik påstå att brevhemligheten ska gälla fullt ut för e-post. Som lagstiftare har jag ett ansvar för att skydda demokratin i Sverige och lika stort ansvar för de enskilda människorna. En förutsättning för att kunna få leva i frihet är att vi håller de odemokratiska krafterna i hårda tyglar. Om priset för detta är att du och jag kan riskera att FRA vid något tillfälle, av en slump, läser ett mail, ja då står jag ut med det. Ibland väger allmänintresset högre än egenintresset och detta är en sådan fråga. Tänk på, att i ett odemokratiskt land hade det inte varit möjligt att skicka dessa mail till oss riksdagsledamöter. Du hade förmodligen inte heller fått svaret i denna form utan på ett helt annat brutalare sätt. Hälsningar och en trevlig sommar Lennart Pettersson Lennart PetterssonRiksdagsledamot (c), SvalövCivilutskottet08-7864689, 0733-663403, 0418-662290lennart.pettersson@riksdagen.sewww.centerpartiet.se/lennart.pettersson

Svar från Tomas Tobé (M)

Hej, och tack för ditt mail och ditt engagemang i frågan. Det är oerhört viktigt att fler uttrycker sina tankar och åsikter till förtroendevalda politiker. Det vitaliserar demokratin. De senaste dagarna har utan tvekan dominerats av diskussioner om FRA-förslaget. Med väljare, allmänhet, vänner, kollegor i riksdagsgruppen och inom övriga alliansen samt journalister. Jag försöker nedan klargöra mina ståndpunkter i frågan. Ber om ursäkt för om mitt svar inte svarar personligt på dina frågor men tyvärr så behöver jag hålla mig generell. Det är många som vill ha besked om hur jag resonerat mig fram till mitt beslut. Några vill inte ha någon underrättelsetjänst och signalspaning över huvudtaget, några andra vill inte att det ska ske i kabel medan andra anser förslaget inte behövde ändras. I förrgår kväll enades vi inom alliansens riksdagsgrupper om att förslaget skulle återremitteras till försvarsutskottet för att de sedan skulle återkomma med ett antal förstärkningar för den personliga integriteten. Även om detta kom senare än många önskat så var det välkommet. Det visar både att alliansen är regeringsduglig och att riksdagsgruppers och andras åsikter spelar roll. Tilläggen handlar om följande: 1. Ett särskilt uppdrag ska lämnas till Datainspektionen om att fram till kontrollstationen 2011 följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv. Till Datainspektionenen ska en skärskild referensgrupp knytas, med personer som nomineras av riksdagspartierna. Datainspektionen har redan i dag till uppgift att granska personuppgiftsbehandling vid myndigheter. Med ett skärskilt regeringsuppdrag så ska myndigheten skärskilt följa FRA:s verksamhet. 2. Regeringen ska tillsätta en kommitté som utifrån ska följa FRA:s verksamhet generellt utifrån ett integritetsperspektiv, fram till kontrollstationen 2011. Kommittén kommer att verka utöver det integritetsskyddsråd som kommer att inrättas inom FRA. Det kommer också att verka vid sidan om FUN:s och Datainspektionens granskande verksamhet. Kommittén kommer att bestå av parlamentariker. Dess iakttagelser kommer att vara ett underlag inför den kommande utvärderingen av lagstiftningen. En uppgift ska vara att med ledning av gjorda erfarenheter bedöma, dels om ytterligare integritetsskyddande åtgärder krävs och dels om formerna för tillståndsprövning behöver utvecklas samt frågan om oberoende granskning. Kommittén ska ha möjligheter att lägga förslag som kan behandlas våren 2010. Kommittén ska också tillsätta ett integritetsombud som ska bevaka att integriteten för personer bosatta i Sverige garanteras. 3. Riksdagen ska göra följande tillkännagivanden: - En ny myndighet utformad som en domstolsliknande nämnd inrättas som prövar tillståndsgivning (de uppgifter som i förslaget ligger på FUN) - Regeringen ska ha skyldighet att ta integritetshänsyn vid fattande av inriktningsbeslut - Den domstolslinkande nämnden ska fatta beslut om huruvida ”synnerliga omständigheter” föreligger för sökning på person. Sammantaget innebar dessa tillägg att jag kunde stödja förslaget vid gårdagens omröstning efter behandlingen i försvarsutskottet. Det handlar om en balans mellan effektiv underrättelsetjänst och den personliga integriteten. Inga enkla beslut och just därför är det bra med både hängsle och livrem för att säkerställa en kontroll av den nya lagstiftningen. Jag har full förståelse för att alla kanske inte är nöjda med detta beslut men det är åtminstone så jag resonerar i frågan. Om du vill ta del av ett längre resonemang kring vad förslaget handlar om, enligt undertecknad, hänvisar jag er till min blogg: http://tomastobe.blogspot.com Vänligen, Tomas Tobé Riksdagsledamot (m)

Konversation med Staffan Danielsson

Hej. Här mitt svar på de ca 900 mail – som säkert blir fler - som jag tänker besvara (förutom de som är rent förolämpande och som uttalar direkta hot), med stor respekt för Era synpunkter och Ert engagemang. Detta även inlagt på min blogg (www.staffandanielsson.blogspot.com), där jag fortsätter debatten. Det har varit mycket intensiva dagar och nätter de två senaste dygnen (16-18 juni). Diskussioner med vår riksdagsgrupp, med enskilda ledamöter, mellan allianspartierna. Några väl kända riksdagskollegor som slåss för integriteten och de liberala idéerna med stor glöd och kraft - Fredrick och Annie - lyckades under denna avgörande tid nå förståelse hos vår riksdagsgrupp och denna sedan hos alliansen för att redan nu få igenom ytterligare förbättringar till skydd för integriteten i den signalspaningslag som klubbades den18 juni. Jag tycker det är så orättvist och trist att de i många epost och bloginlägg nu drabbas av okvädingsord och ändå värre. (eftersom en del tycker att endast en helt avvecklad signalspaning är godtagbar). Jag uppskattar en frisk och livlig debatt, men jag tar avstånd från hotelser och kränkande personangrepp och där hoppas jag att vi är överens. Jag arbetade igenom mitt inlägg i den sista avgörande riksdagsdebatten och försökte med stor respekt för den intensiva debatten och det starka engagemanget i bloggvärlden (800 epost på de senaste två dagarna) summera varför jag och centerpartiet ändå accepterar signalspaning med de starka åtgärder till skydd för integriteten som vi lyckats bygga in. Läs gärna hela debatten på www.riksdagen.se. Herr Talman Riksdagen fattar viktiga beslut i många olika frågor. Den mycket allvarliga fråga som vi nu ska besluta om – signalspaning för försvarsunderrättelseändamål – handlar dels om Sveriges säkerhet, dvs rätten och skyldigheten för en nation att skydda medborgarna från allvarliga yttre hot som t ex militära konflikter, internationell terrorism och kvalificerade IT-relaterade hot mot samhällets viktiga infrastrukturer. Samtidigt handlar denna fråga också om hur mycket av inskränkningar i den personliga integriteten som vi kan acceptera i vårt demokratiska samhälle. Detta är som alla förstår en mycket svår avvägning att göra och ett sätt vore givetvis att av integritetsskäl avveckla all signalspaning. Att göra så vore en mycket radikal åtgärd så som världen tyvärr har sett ut och ser ut idag. Sex av riksdagens 7 partier liksom länderna i vår omvärld har alla gjort bedömningen att signalspaning är ett nödvändigt ont för att kunna skydda medborgarnas säkerhet. För oss i centerpartiet är denna fråga svår och påfrestande eftersom vi brinner för den personliga integriteten och driver den på alla områden. Samtidigt har vi också alltid stått upp för att värna Sveriges säkerhet. Vi stod därför bakom den proposition som regeringen lämnade till riksdagen våren 2007. Signalspaning ska få utföras under strängt reglerade former för att skydda landet mot allvarliga yttre hot. I förslaget hade ett antal åtgärder till skydd för den personliga integriteten byggts in, mycket genom centerpartiets påverkan. Under riksdagsbehandlingen förra året tillfördes flera åtgärder, bl a ska en kontrollstation redan år 2011 utvärdera den nya lagen och mot bakgrund av erfarenheterna kunna föreslå förändringar (vårt förslag). Den senaste tiden har debatten kring den nya lagen ökat i intensitet, både på internet och i media. Det har varit en kraft och ett engagemang i diskussionen, och detta är värt all respekt. Debatten har satt spår in i riksdagen, som det ska vara i en demokrati, och de senaste dagarna har vi i centerpartiet och våra allianskamrater haft en intensiv och levande diskussion kring de starka önskemålen från enskilda riksdagsledamöter att tillfoga ytterligare förstärkningar för den personliga integriteten i det beslut som vi snart ska fatta. I centerpartiets riksdagsgrupp – och i dialog med många medlemmar – har vi varit beredda att redan nu ta vara på några av de goda förslag som förts fram sedan en tid i den livliga debatten. Denna öppenhet har funnits i alla alliansens partier och vi har enats om att tillföra ett antal nya instrument som redan vid lagens ikraftträdande kan vara på plats. Viktiga förstärkningar är att en ny myndighet bildas som ska ge tillstånd till den signalspaning som får bedrivas, att datainspektionen med landets främsta integritetsexperter får ett särskilt uppdrag att följa verksamheten vid Försvarets Radioanstalt och att en kommitté av parlamentariker också ska följa FRAs verksamhet och överväga ytterligare integritetsskyddande åtgärder inför kontrollstationen. Vi understryker också genom tillkännagivanden till regeringen vikten av dessa och de förra året tillförda förslagen. Eftersom oppositionens partier talat för ytterligare åtgärder i betänkandet och för tillkännagivanden borde de välkomna dessa. Jag vill än en gång understryka att detta är en allvarlig och svår fråga där regering och riksdag måste göra en avvägning mellan sitt ansvar för att skydda landet och medborgarna från allvarliga yttre hot, och allas vår rätt till så lite intrång som möjligt i vår frihet och personliga integritet. Jag har stor respekt för de engagerade medborgare och ledarsidor som främst fokuserar på integriteten och vill att Sverige helt ska avstå från signalspaning. Allians för Sverige och en bred riksdagsmajoritet är överens om att den här lagen tyvärr behövs, som vår värld ser ut. Signalspaningen behöver regleras och utsträckas till tråd, men vi har under resans gång byggt in många instrument till skydd för integriteten. .................................Läs gärna min enkla blogg; http://staffandanielsson.blogspot.com..................................Staffan Danielsson Riksdagsledamot för centerpartietfrån Östergötland


Svar:

Hej Staffan och tack för ditt svar!

Jag förstår att du har bråda dagar med alla mail som kommit in och jag beklagar att det finns de som inte kan hålla god ton i en saklig debatt. För att lätta din börda vill jag påtala att du inte behöver svara på detta mail men jag skulle uppskatta om du läste det i lugn och ro i hängmattan och funderade på vad historien visar när det gäller övervakning och hur den kan missbrukas.


Det är inte så mycket en fråga om hur FRA-propositionen är utformad med sina kontroller och spärrar för att skydda den enskildes integritet, som att ni nu har gett en myndighet ett skarpladdat vapen med pipan riktad mot era egna väljare.

Det är en gräns som har passerats där fältet är fritt för framtida åsiktsregistrering och personförföljese.

Låt mig ge några exempel på varför denna lag är farlig:

-IB-affären: Mer behöver väl egentligen inte tilläggas. Nya tider, nya möjligheter.

-Mordet på Anna Lindh: Personer med tillgång till känsliga register kontrollerade hennes sjukjournal. Detta sker dagligen i strid mot reglerna. Det var egentligen enbart för att man kontrollerade just detta fall som det uppdagades. Polisen begärde, och fick, göra slagning mot PKU registret. Detta register skulle endast användas i forskningssyfte och var därför accepterat av folket. Nu vet vi att det inte är sant. Det har även funnits fall där poliser gjort slagningar i belastningsregistret mot vänner och bekanta utan annat skäl än nyfikenhet.

-Mordet på Olof Palme: Polisen gick länge på ”kurdspåret”. Hur många oskyldiga hade granskats och undersökts med hjälp av FRA om detta hade hänt idag? Vad hade konsekvensen blivit för oskyldiga medborgare som drabbats av detta misstag från polisen?

-Bo Baldersson: En okänd författare som skrev deckare om händelser i regeringskansliet. Många var övertygade om att det rörde sig om en läcka på hög nivå. Med dagens möjligheter till avlyssning hade hela regeringen garanterat blivit avlyssnad och granskad, även den privata trafiken i hemmet. Det visade sig senare att all information som använts i böckerna fanns allmänt tillgänglig för den som var intresserad.

-FBI under J. Edgar Hoover. Hoover hade personligen tillgång till allt data som samlades in av FBI och skapade sin egen lilla databas över nyckelpersoners smutsiga byk. Detta satte skräck i hela den Amerikanska politiken. Han använde även FBI:s resurser till att registrera up till 12.000 personer som blev misstänkta till följd av hans egen uppfattning om vad som var rätt och fel.

-STASI Jag tänker inte ens kommentera den regimen.
-KGB Samma som ovan.

Jag menar inte att vi har nått fram till något som är direkt farligt för medborgarna i Sverige just nu men Ni har satt ihop vapnet, laddat magsinet och bara säkringen är kvar.

Det behövs nu bara små korrigeringar i sammansättningen av kontrollerande myndighet, fel personer på fel plats eller små ändringar i de parametrar som utgör sökningarna för att vi skall få en övervakning utan dess like!

Det finns indikationer och konkreta bevis för att FRA redan nu bedriver avlyssning i strid med de regler som funnits sedan tidigare och alltså i strid med Svensk lag och författning. I viss mån är den nya propositionen helt enkelt en legalisering av detta brott.
Finns det någonting överuvudtaget som skulle kunna hindra dem från att bryta även mot de nya reglerna? Det har ju gått att göra helt ostraffat sedan tidigare!

Jag är helt säker på att du anser dig vara en hederlig och god medborgare som det aldrig skulle finnas skäl att avlyssna. Är det då OK om jag sätter upp mikrofoner i ditt hem?
Jag lovar att inte lyssna om det inte finns mycket goda skäl och jag kan till och med tänka mig att ringa en tredje part varje gång jag offentligt vill använda mig av dem. Dom kommer naturligtvis vara på hela tiden men jag lovar att inte tjuvlyssna,spela in eller sprida något av det jag kanske råkar höra. Du har mitt ord!

-Varför inte?

Ha en trevlig midsommar och en skön sommar!

Mvh; Röstberättigad medborgare

Svar från Hans Wallmark (M)

Hej! Tack för synpunkt. Jag tycker att det hela nu gjorts ännu bättre. Jag tror dock att det är viktigt att värna integritetsaspekten både utanför riksdagen som innanför. Bifogar för kännedom det anförande jag höll i går i kammaren. Bästa Hälsningar Hans Wallmark Riksdagsledamot (m), Norra och Östra Skåne Herr/fru talman De senaste dagarna har det pratats mycket om mod och civilkurage. Jag tror mig kunna tala för en hel del ledamöter när jag säger att åtskilliga reflekterat kring just vad som menas med dessa goda och viktiga egenskaper. För att låna ett uttryck av Astrid Lindgren: vem är egentligen en ”liten lort”? I mail, på bloggar och i media är det ganska enkelt att avgöra vad som definieras som mod och civilkurage. Är skillnaden då så simpel att det hela handlar om ett ja eller ett nej? John F Kennedy skrev i den bok som bär hans namn, Studier i mod, om just detta: ”Ty demokrati innebär mycket mer än folkstyre och majoritetsvälde, mycket mer än en kombination av politiska metoder för att smickra eller förleda mäktiga väljargrupper/…/ Den sanna demokratin, den som lever och växer och inspirerar, sätter sin tro till folket – tro på att folket inte skall nöja sig med att välja män med förmåga att återge dess synpunkter klart och troget, utan också män i stånd att utöva ett eget omdöme enligt sitt samvete – tro på att folket inte skall fördöma dem vars trohet mot principerna leder dem till impopulära ställningstaganden, utan att det skall belöna modet, respektera ärligheten och i sinom tid erkänna det berättigade i det ena eller andra ställningstagandet.” Herr/fru talman Över partigränserna brukar vi i riksdagen uttala vår förkastelse över det som betecknas som det ”politiska spelet”. Jag tror att många medborgare som följt de senaste dagarnas diskussion om signalspaning finner att det är en hel del ”politiskt spel” i riksdagen. Rent av för mycket. FRA-förslaget har nämligen inte uppstått i ett vakuum. När frågan var uppe till beslut förra året hade den naturligtvis långt dessförinnan beretts. Inom teologin går det att tro på den obefläckade avelsen, så inte inom politiken. Om inte förslaget om signalspaning genomförs nu hade något liknande, eller värre, tagits fram långt tidigare, före hösten 2006, eller kommer senare efter idag. Det finns ett både legitimt som rimligt intresse av att reglera frågor kring signalspaning och hantera det faktum att mindre färdas via radiovågor i dag än tidigare. Jag skall rent av göra ett antagande som ingen varken behöver dementera eller bekräfta. Hade de politiska förutsättningarna varit annorlunda, att oppositionen varit majoritet och majoriteten opposition, tror jag att något likartat ändå föreslagits. Och jag tvingas också erkänna att jag tror att en del av dagens anhängare nog varit motståndare och tvärtom. Herr/fru talman Jag önskar att det i Sverige skulle ha gått att tala om några slags grundlagsfäder eller grundlagsmödrar som skapat en konstitution utifrån sammanvägningar av viktiga principer. Så är det dessvärre inte hos oss. I bästa fall går det att i fråga om grundlagarna tala om kompromissandets företrädare. För något måste någon ändå ha tänkt på när möjligheten skapades att under ett helt år frysa ett beslut. Så har skett i fråga om just signalspaning. I min föreställningsvärld borde naturligtvis detta tidsmässiga utrymme ha nyttjats för att driva opinion och lägga fram kloka motförslag. Goda idéer som kunnat fångas upp. Har så skett? Nej. När cirka 360 av 365 dagar gått kommer mail och media rapporterar om att storebror ser dig och att 1984 är nära. Det är dessvärre inte debatt och analys. Istället kan noteras att tiden använts för att skriva deckare eller driva annan verksamhet utanför riksdagen. Och någon djupare debatt om medborgerliga fri- och rättigheter samt konstitutionella frågor har inte bedrivits medialt. Vi är inte vana och det är synd. För ett modernt öppet samhälle måste alltid fundera på en rimlig avvägning mellan att skydda egna intressen mot yttre hot med garantier mot missbruk. Och jag tror att goda beslut växer fram genom eftertanke och reflektion och inte panik då man plötsligt upptäcker att sanden är på väg att rinna ur timglaset. Herr/fru talman FRA genom beslut i dag, eller i går eller imorgon? Jag tror det vore en enorm överdrift och direkt oförskämt att hävda att alla dem som funderar på att rösta emot inte tar nationella säkerhetshot på riktigt allvar eller att man struntar i gemensamma intressen. På samma sätt tycker jag att det är en enorm överdrift och direkt oförskämt att hävda att dem som funderar på ett ja inte bryr sig om integritet. De senaste fem dagarna har jag tagit emot kanske 700 mail. Jag har försökt besvara de flesta. I bortåt 150 fall har det blivit svar på svaret. Och nej, vi är inte på väg mot något Nordkorea eller Stasikontrollerat Östtyskland. Samtidigt vill jag ändå ge en del av kritikerna rätt i sina invändningar och sin oro. Min förhoppning är att dessa engagerade kritiker skall utgöra grunden för ett djupare och bredare folkligt engagemang både om hur bättre konstitutionella begränsningar skall konstrueras i vårt land som hur vi skall bli bättre på att just vakta väktarna. Vad som än händer i kammaren och huruvida FRA-beslutet frias eller fälls innebär det ju inte slutet för att tänka på hur integriteten och den personliga sfären ännu bättre och mer skall kunna stärkas. Kan vi göra det tillsammans är det på alla sätt att föredra. John F Kennedy skrev: ”Väljarna har kort sagt valt oss för att de sätter tilltro till vårt omdöme och vår förmåga att utöva det i en ställning där vi kan bedöma vad som är deras bästa, som en del av hela nationens bästa. Detta innebär att vi ibland måste visa vägen, upplysa, rätta missuppfattningar och tid efter annan till och med slå dövörat till inför väljaropinionen, om vi tillfullo skall kunna utöva det omdöme för vars skull vi blivit valda. Men de politiker som följer ett intelligent samvetes diktat utan att influeras av själviska motiv eller enskilda fördomar är varken aristokrater, demagoger, excentriker eller cyniska politiker utan hänsyn till folkets känslor.” Herr/fru talman President John F Kennedy kom att betala det högsta priset för sin övertygelse. Hans öde visar att det finns en hotbild. Mot enskilda företrädare som mot länder. Signalspaningsdebatten har hittills mycket handlat om integritet och fri- och rättigheter. Allt detta mycket viktigt. Men det är också en fråga om svenska soldater utomlands, om konsulat och ambassader i andra länder, om utlandssvenskars och vår egen säkerhet. Det hela är faktiskt mer komplext än att bara förenklas till att vi alla likt rusiga myskoxar är på väg att stångas mellan ett entydigt ja och ett entydigt nej. Det hela är viktigare än att vi alla ser flisan i vår medmänniskas öga och dennes argumentation men inte bjälken i vårt eget. Herr/fru talman Ifråga om försvarsutskottets betänkande angående lag om signalspaning yrkar jag – ingenting.