fredag 20 juni 2008
Svar från Mona Sahlin (via ombud)
Hej! Tack för ditt mail. Mona Sahlin har tagit del av ditt brev och jagharfått hennes förtroende att svara på det.Det är av stor vikt att Sverige har en väl fungerandeunderrättelseverksamhet för att upprätthålla vår militäraalliansfrihet ochsäkerställa Sveriges säkerhet.Idag handlar säkerhetspolitik om att ha förmågan att möta ett brettspektrum av tänkbara hot, risker och påfrestningar mot samhället. Vibehöver säkerställa landets säkerhet men också säkerheten för desvenskamän och kvinnor som deltar i internationella uppdrag för att trygga fredoch säkerhet.Den nya typen av hot och aktörer gör dagens och framtidens hotbild merkomplex än tidigare. I grunden gäller fortfarande beredskapen motmilitäraincidenter och territoriella kränkningar, men det måste även finnasberedskap för andra hot som t.ex. terrorism.Vi vill anpassa den militära underrättelseverksamheten så att den kanmötadagens och framtidens hotbild. Men med de kraftfullt utökade mandat denborgerliga regeringen gett den militära underrättelseverksamhetenriskerarden att sammanblandas med bland annat polisens och säkerhetspolisensansvaroch verksamhet.En central del av underrättelseverksamheten sköts av FörsvaretsRadioanstalt (FRA) som ägnar sig åt signalspaning. Vi menar liksom denborgerliga regeringen att FRA måste få bättre möjlighet att nyttjasignalspaning genom tillgång till kabel. Regeringens förslag haremellertidflera brister. En av de allvarligaste är att det inte reglerarintegritetsskyddet för den enskilde tillräckligt. Därmed uppfylls intedekrav som en modern stat ska ställa på rättssäkerheten.De förslag som regeringen lämnar om att FRA ska få tappa av trafik ikablarrymmer möjligheter till starkt integritetskränkande åtgäder riktade motenskilda, vilket kräver kraftfulla rättssäkerhetsgarantier och ettlånggående integritetsskydd. Detta uppfyller inte regeringen i sittförslag.Vi socialdemokrater lämnade skarpa förslag på förbättringar menregeringenvalde att gå vidare på egen hand. Integritetsskyddet är inte godtagbartiregeringens proposition och därför röstar vi nej till förslaget.Har du andra frågor om vår politik så är du välkommen att höra av digtilloss igen.Med vänliga hälsningarSocialdemokraterna (S)var Direkt
Svar från kalle Larsson (V)
Hej, tack för ditt brev. Från vänsterpartiet kommer vi att rösta ett klart och entydigt nej och göra allt vad vi kan för att lagen aldrig antas, och vi kommer att kräva att den rivs upp vid ett kommande regeringsskifte. Det som nu påstås vara en "seger" för kritikerna inom alliansen är i praktiken bara ett enda gigantiskt spel för gallerierna. I eftermiddag kommer de alla att rösta ja till i stort sett samma förslag som de påstår sig vara mot. Pinsamt är ordet för dagen. Vi har idag också KU-anmält FRA-lagen, se här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=795121 Läs vår artikel i Göteborgsposten:http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=426815 Här mitt anförande från gårdagens debatt:
Anf. 155 KALLE LARSSON (v): Fru talman! Vill ni ha det som i Sovjet? Sällan eller aldrig har väl den frågan varit så berättigad som den är i dag. Den ställs till samtliga borgerliga riksdagsledamöter. Den ställs till försvarsministern. Vill ni ha det som i Sovjet? Det lagförslag ni är i färd med att rösta igenom eller inte rösta igenom – däröver våndas många – handlar om en mycket omfattande avlyssningsapparatur som byggs upp. I många bedömares ögon har den vissa, för att inte säga många och stora, likheter med de system som fanns i det forna Sovjetunionen och i Östeuropa. Fru talman! Jag instämmer i det anförande som Alice Åström tidigare hade här i kammaren. Hon sade det mest väsentliga och på ett sätt som jag inte kommer att kunna motsvara. Möjligen kan jag på marginalen säga att den där dikten om att borgerliga ledamöter behöver mod kanske kan stämma. Själv hade jag möjligen bytt ut det till en strof av Linda Bengtzing: Hur svårt kan det va? Förslaget försvaras med en beklämmande argumentation. Vad är det för försvar vi har fått höra? Flera företrädare för de borgerliga partierna vill helst tala om något helt annat. De vill tala om terroristattacker genomförda i andra delar av världen. Vad har ni för argumentation som säger att detta är ett hot mot Sverige? Låt oss minnas. RAF och Röda armé-fraktionens angrepp på den tyska ambassaden 1975, kanske? Eller är det Bulltoftakapningen 1972? Är detta de exempel som ni kanske kan hitta ur den svenska historien som motiverar denna massavlyssning av svenska medborgare? Vi ser bara halva sidan av myntet, säger ni. Vi ser bara integritetsargumenten och inte säkerhetsaspekterna, menar ni. Men nu är de mänskliga rättigheterna, och det är dem vi i dag diskuterar, så konstruerade att de inte är förhandlingsbara. Rätten till privatliv och integritet är en av dessa mänskliga rättigheter. Den kan inte inskränkas med hänvisning till några allmänna säkerhetsaspekter. Så låter det när personer som inte tar de mänskliga rättigheterna på allvar öppnar sina munnar och talar i riksdagens kammare. Det ljugs en del och bluffas en del – av okunnighet eller inte – om hur processen har gått till. Kammarens ledamöter skulle kunna vara väl informerade om att vi från Vänsterpartiets sida hela tiden har varit motståndare. Vi har motionerat klart och tydligt för ett entydigt nej till lagstiftningen. Sedan har detta bordlagts under ett år, och nu återkommer förslaget till kammaren. Därför behöver inte försvarsministern, som nu ville lämna salen, var oklar över var vi står i frågan. Vad har ni för alternativ? frågar ni. Vad har ni i oppositionen för alternativ till lagen? Majoriteten säger: Vi vill anta lagen om massavlyssning av svenska medborgare, men ni presenterar inte vad ni har för alternativ. Kära borgerliga ledamöter! Kära majoritet och försvarsminister! Alternativet till att anta den här lagen är att inte anta den här lagen. Där har ni ett alternativ. Det går utmärkt att rösta för det om man tycker att det är mer passande. Fru talman! Förslaget behöver av åtminstone tre skäl avslås: Det är meningslöst, det är farligt och det är kränkande. Varför är det då meningslöst? Även om inte heller jag har så lätt att sätta mig in i huvudet på terrorister tror jag nog inte att de resonerar så här: Vi genomför en terrorattack – låt oss mejla våra vänner om det! Låt oss ringa till våra kompisar i utlandet och tala om att vi kör på torsdag, hör ni! Har ni bomberna med er? Inbillar ni er verkligen att det är så det går till när man planerar ett terroristattentat? Jag lovar att jag saknar grundläggande kunskap i de frågorna. Men samtidigt har jag svårt att tänka mig att det är så seriösa terroristattentat planeras. Det är också farligt därför att det riskerar säkerheten för politiska flyktingar här och dissidenter och människor i opposition mot diktaturer i andra länder. Hur ska vi kunna stödja och ha kommunikation med dissidenter och människor som lever med hot mot sina liv i andra delar av världen om den här lagen genomförs? Är inte risken uppenbar att politiska flyktingar i Sverige kommer att få svårigheter att känna sig trygga? Är det inte risk för att vår kommunikation från Sverige med dissidenter och politiskt oppositionella i en rad länder i världen försvåras? Det är kränkande därför ett av de viktigaste värdena för varje politisk handling måste vara den personliga friheten och den personliga, privata integriteten. Det är helt enkelt inte vilken fråga som helst som vi här har att göra med. Jag ser att borgerliga ledamöter skruvar lite på sig och ler lite försiktigt. Men faktum kvarstår: Det vi har att hantera här i dag är frågor som i oerhört stor omfattning handlar om rätten till personlig frihet och till ett privatliv. Vi försvarar den rätten, och ni vill inskränka den med hänvisning till allmänna formuleringar om terroristhot. Vi vet, fru talman, vad vi talar om. Snickaren Torsten Leander är inte den enda som har drabbats av bevakning, övervakning och kontroll trots att han liksom många andra har varit helt oskyldiga till de saker de har påståtts vara skyldiga till. Vänstern och andra som har stått i första ledet för kampen för demokrati i det här landet har övervakats och övervakas kanske fortfarande. Vi är inte heller ensamma. Här har från talarstolen redan rapporterats om en mängd olika politiska krafter, ledarsidor och debattörer som stöder vårt nej till denna lagstiftning. Samtliga politiska ungdomsförbund vill att riksdagens ledamöter röstar nej till lagen. Det kanske ändå borde stämma en och annan – och vi får väl se om det så blir – till eftertanke. Fru talman! Om man nu hade varit seriöst intresserad av att försöka undvika terroristangrepp på vårt land borde man ha gjort helt andra insatser. Man borde inte ge stöd direkt eller indirekt till USA:s krig mot terrorismen. Man borde dra tillbaka de trupper vi har i Afghanistan. Man borde se till att inte medverka i de insatsstyrkor som EU nu upprättar och som kan agera direkt i strid mot vad FN föreslår. Helt enkelt hade man kunnat bryta med det krig mot terrorismen som USA har utropat och som dagligen och stundligen underminerar demokratin och innebär systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna. I stället deltar Sverige mer eller mindre fullt ut i just denna krigföring. Den här lagen är ett exempel också på det. Fru talman! För att inte förlänga debatten mer än vad min talartid har medgivit vill jag nu kort sammanfatta. Det vi har att göra är viktigt. Det är att avvisa klart, tydligt och entydigt det här lagförslaget. Från Vänsterpartiets sida har vi redan sagt att om det ändå röstas igenom blir en av våra uppgifter när vi byter regering att riva upp den här lagstiftningen. Allra sist ett citat som tillskrivits Benjamin Franklin och som tål att fundera på när man så småningom ska trycka på knappen: Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge. (Applåder)
Anf. 155 KALLE LARSSON (v): Fru talman! Vill ni ha det som i Sovjet? Sällan eller aldrig har väl den frågan varit så berättigad som den är i dag. Den ställs till samtliga borgerliga riksdagsledamöter. Den ställs till försvarsministern. Vill ni ha det som i Sovjet? Det lagförslag ni är i färd med att rösta igenom eller inte rösta igenom – däröver våndas många – handlar om en mycket omfattande avlyssningsapparatur som byggs upp. I många bedömares ögon har den vissa, för att inte säga många och stora, likheter med de system som fanns i det forna Sovjetunionen och i Östeuropa. Fru talman! Jag instämmer i det anförande som Alice Åström tidigare hade här i kammaren. Hon sade det mest väsentliga och på ett sätt som jag inte kommer att kunna motsvara. Möjligen kan jag på marginalen säga att den där dikten om att borgerliga ledamöter behöver mod kanske kan stämma. Själv hade jag möjligen bytt ut det till en strof av Linda Bengtzing: Hur svårt kan det va? Förslaget försvaras med en beklämmande argumentation. Vad är det för försvar vi har fått höra? Flera företrädare för de borgerliga partierna vill helst tala om något helt annat. De vill tala om terroristattacker genomförda i andra delar av världen. Vad har ni för argumentation som säger att detta är ett hot mot Sverige? Låt oss minnas. RAF och Röda armé-fraktionens angrepp på den tyska ambassaden 1975, kanske? Eller är det Bulltoftakapningen 1972? Är detta de exempel som ni kanske kan hitta ur den svenska historien som motiverar denna massavlyssning av svenska medborgare? Vi ser bara halva sidan av myntet, säger ni. Vi ser bara integritetsargumenten och inte säkerhetsaspekterna, menar ni. Men nu är de mänskliga rättigheterna, och det är dem vi i dag diskuterar, så konstruerade att de inte är förhandlingsbara. Rätten till privatliv och integritet är en av dessa mänskliga rättigheter. Den kan inte inskränkas med hänvisning till några allmänna säkerhetsaspekter. Så låter det när personer som inte tar de mänskliga rättigheterna på allvar öppnar sina munnar och talar i riksdagens kammare. Det ljugs en del och bluffas en del – av okunnighet eller inte – om hur processen har gått till. Kammarens ledamöter skulle kunna vara väl informerade om att vi från Vänsterpartiets sida hela tiden har varit motståndare. Vi har motionerat klart och tydligt för ett entydigt nej till lagstiftningen. Sedan har detta bordlagts under ett år, och nu återkommer förslaget till kammaren. Därför behöver inte försvarsministern, som nu ville lämna salen, var oklar över var vi står i frågan. Vad har ni för alternativ? frågar ni. Vad har ni i oppositionen för alternativ till lagen? Majoriteten säger: Vi vill anta lagen om massavlyssning av svenska medborgare, men ni presenterar inte vad ni har för alternativ. Kära borgerliga ledamöter! Kära majoritet och försvarsminister! Alternativet till att anta den här lagen är att inte anta den här lagen. Där har ni ett alternativ. Det går utmärkt att rösta för det om man tycker att det är mer passande. Fru talman! Förslaget behöver av åtminstone tre skäl avslås: Det är meningslöst, det är farligt och det är kränkande. Varför är det då meningslöst? Även om inte heller jag har så lätt att sätta mig in i huvudet på terrorister tror jag nog inte att de resonerar så här: Vi genomför en terrorattack – låt oss mejla våra vänner om det! Låt oss ringa till våra kompisar i utlandet och tala om att vi kör på torsdag, hör ni! Har ni bomberna med er? Inbillar ni er verkligen att det är så det går till när man planerar ett terroristattentat? Jag lovar att jag saknar grundläggande kunskap i de frågorna. Men samtidigt har jag svårt att tänka mig att det är så seriösa terroristattentat planeras. Det är också farligt därför att det riskerar säkerheten för politiska flyktingar här och dissidenter och människor i opposition mot diktaturer i andra länder. Hur ska vi kunna stödja och ha kommunikation med dissidenter och människor som lever med hot mot sina liv i andra delar av världen om den här lagen genomförs? Är inte risken uppenbar att politiska flyktingar i Sverige kommer att få svårigheter att känna sig trygga? Är det inte risk för att vår kommunikation från Sverige med dissidenter och politiskt oppositionella i en rad länder i världen försvåras? Det är kränkande därför ett av de viktigaste värdena för varje politisk handling måste vara den personliga friheten och den personliga, privata integriteten. Det är helt enkelt inte vilken fråga som helst som vi här har att göra med. Jag ser att borgerliga ledamöter skruvar lite på sig och ler lite försiktigt. Men faktum kvarstår: Det vi har att hantera här i dag är frågor som i oerhört stor omfattning handlar om rätten till personlig frihet och till ett privatliv. Vi försvarar den rätten, och ni vill inskränka den med hänvisning till allmänna formuleringar om terroristhot. Vi vet, fru talman, vad vi talar om. Snickaren Torsten Leander är inte den enda som har drabbats av bevakning, övervakning och kontroll trots att han liksom många andra har varit helt oskyldiga till de saker de har påståtts vara skyldiga till. Vänstern och andra som har stått i första ledet för kampen för demokrati i det här landet har övervakats och övervakas kanske fortfarande. Vi är inte heller ensamma. Här har från talarstolen redan rapporterats om en mängd olika politiska krafter, ledarsidor och debattörer som stöder vårt nej till denna lagstiftning. Samtliga politiska ungdomsförbund vill att riksdagens ledamöter röstar nej till lagen. Det kanske ändå borde stämma en och annan – och vi får väl se om det så blir – till eftertanke. Fru talman! Om man nu hade varit seriöst intresserad av att försöka undvika terroristangrepp på vårt land borde man ha gjort helt andra insatser. Man borde inte ge stöd direkt eller indirekt till USA:s krig mot terrorismen. Man borde dra tillbaka de trupper vi har i Afghanistan. Man borde se till att inte medverka i de insatsstyrkor som EU nu upprättar och som kan agera direkt i strid mot vad FN föreslår. Helt enkelt hade man kunnat bryta med det krig mot terrorismen som USA har utropat och som dagligen och stundligen underminerar demokratin och innebär systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna. I stället deltar Sverige mer eller mindre fullt ut i just denna krigföring. Den här lagen är ett exempel också på det. Fru talman! För att inte förlänga debatten mer än vad min talartid har medgivit vill jag nu kort sammanfatta. Det vi har att göra är viktigt. Det är att avvisa klart, tydligt och entydigt det här lagförslaget. Från Vänsterpartiets sida har vi redan sagt att om det ändå röstas igenom blir en av våra uppgifter när vi byter regering att riva upp den här lagstiftningen. Allra sist ett citat som tillskrivits Benjamin Franklin och som tål att fundera på när man så småningom ska trycka på knappen: Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge. (Applåder)
Svar från Margareta Cederfeldt
Tack för ditt e-brev angående signalspaning. För att svara på de frågor jag får om förslaget men också för att tydliggöra varför jag avser att rösta för betänkandet får du gärna läsa nedanstående text. Eftersom ärendet är omdebatterat och jag uppfattar att det i debatten florerar många frågetecken och tyvärr också en del missuppfattningar är mitt svar på ditt e-brev omfattande. Att frågan är viktig märks av alla de hundratals e-brev jag får. Jag försöker besvara alla eftersom jag anser att den personliga integriteten är viktig. Med nedanstående text skall jag försöka förklara varför jag trots allt stödjer utskottets förslag och avser att rösta för betänkandet vid voteringen. Först vill jag betona att om signalspaningen verkligen innebar det som många brevskrivare ger uttryck för skulle jag utan tvekan rösta nej. Tyvärr är det så att mycket av det som står i de e-brev jag får inte stämmer överens med verkligheten. Det finns en omfattande ryktesspridning kring lagförslaget. Faktum är att jag kan se hur argumenten förändras under dagen eller dygnet. Försvarets radioanstalt (FRA) har sedan mycket lång tid ägnat sig åt signalspaning i etern för att kunna få en bild av vilka yttre militära hot som finns mot Sverige. Under andra världskriget och kalla krigets mest hotfulla period betydde signalspaningen oerhört mycket för att ge kunskap om hur hotbilden mot Sverige såg ut. Genom den tekniska utvecklingen har läget förändrats. Radiotrafiken i etern spelar allt mindre roll, och allt mer av kommunikationen över gränserna går i trådbunden trafik. Mindre än fem procent av all kommunikation sker numera via etern. Detta gör att Sverige liksom andra länder hamnar i ett vägval: antingen anpassar man signalspaningen till de nya förhållandena eller så lägger man ner verksamheten och försämrar kunskapsläget om hot mot det egna landet. Det finns en bred enighet över blockgränserna om att det ligger i Sveriges intresse att ägna sig åt signalspaning också i framtiden. Samtidigt är verksamheten oerhört känslig för den personliga integriteten, och det måste finnas mycket starka säkerhetsspärrar så att man ser till att spaningen bara bedrivs inom strikt uppställda ramar. Ända fram tills nu har det inte funnits någon särskild lagstiftning alls som reglerar hur signalspaningen ska gå till. Fram till år 2000 fanns det inte ens någon lagreglering om försvarets underrättelseverksamhet i stort. Detta har varit ett problem inte minst med tanke på riskerna för den personliga integriteten. Värt att beakta är att signalspaning förekom före år 2000 och det förekommer idag, fast utan lagreglering. Jag anser att det är viktigt att signalspaning är reglerat i lag och inte utlämnat åt godtycke. Det förslag till beslut som vi skall votera om de närmaste dagarna är som bekant lagförslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning får bara ske efter inriktning från regeringen och berörda myndigheter. Det införs också ett särskilt tillståndsförfarande när det gäller myndigheternas inriktningar - i klartext kan inte de egna myndigheterna själva bestämma om inriktningen på spaningen, utan de måste söka om tillstånd. Det införs också tydliga regler om hur rapportering ska ske och när uppgifter ska förstöras. Likaså införs en särskild ordning för att kontrollera att spaningen verkligen sker enligt de beslutade riktlinjerna och att uppgifterna verkligen förstörs i efterhand. Förslaget betyder dessutom att det inrättas ett integritetsskyddsråd. Förslaget går ut på att signalspaningen ska ta sikte på yttre hot mot rikets säkerhet eller mot viktiga samhällsstrukturer. Förutom militära hot kan det handla om internationell terrorism eller annan mycket allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Sökbegreppen som används får inte rikta sig mot en enskild person om det inte är av synnerligen vikt för verksamheten. Signalspaningen får enligt förslaget bara avse utländska förhållanden och ska, liksom i dag, bara vara tillåten när det gäller kommunikation som går över Sveriges gräns. En viktig avgränsning är att kommunikation där både avsändaren och mottagaren finns i Sverige men som passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. när ett företags e-postserver ligger utomlands) inte ska omfattas. Gränsdragningen mellan försvarsunderrättelseverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten måste vara helt klar. Straffprocessuella tvångsmedel och annat utövande av polisiära befogenheter som riktas mot enskilda ska vara förbehållna polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Det ska alltså inte finnas någon möjlighet att kringgå de lagbestämmelser som ställts upp till skydd för den personliga integriteten vid brottsbekämpande arbete genom att begära stöd av myndigheter inom försvarsunderrättelseverksamheten. Förslaget tydliggör också att försvarsunderrättelseverksamheten är förhindrad att vidta också andra konkreta åtgärder i den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten som direkt syftar till att lösa uppgifter som föreskrivs för den verksamheten. Integritetsskyddet är en central del av den föreslagna lagstiftningen. Frågan är extra viktig eftersom det här är två mycket centrala intressen som står mot varandra - den nationella säkerheten och skyddet för privatlivet. Jag anser att förslaget innebär en tydligare och rättsäkrare reglering än dagens läge, och försvarsutskottets borgerliga majoritet har också föreslagit ytterligare förtydliganden av rättssäkerhetsgarantierna. Just eftersom integritetsskyddet är centralt har betänkandet ”FÖU14 Lagen om Signalspaning” återremitterats till Försvarsutskottet i syfte att förstärka dessa delar. Betänkandet kommer åter för debatt och beslut, troligtvis redan i dag. Ursäkta att mitt svar är långt och mycket omfattande men detta är för att förklara varför jag kommer att rösta för förslaget. Även om det just nu är ett stort antal brev som kommer anser jag att den diskussion som vi för är angelägen. Ett demokratiskt samhälle bygger på att vi alla diskuterar och debatterar vad staten får göra, vad medborgare får göra, hur samhället utvecklas. Ibland hävdas i debatten att utvecklingen eller förändringen går för fort och att debatten saknas. Så kan det säkert vara i många fall, men när det gäller signalspaningen har denna funnits på den politiska agendan under flera år. Jag vill framföra mitt tack till dig som lagt ned tid och möda på att kontakta mig. Det glädjer mig att du och många andra är engagerade i frågor som rör demokrati och personlig integritet.
onsdag 23 april 2008
Stenkakans chockerande fösäljningsminskning
Ennu en person som inte riktigt gnuggat nittonhundratalet ur ögonen öppnar munnen och börjar rabbla samma gamla mantra med dåliga jämförelser och smutskastning av medmänniskor.Det verkar som att just Aftonbladet har blivit ett favoritorgan för denna typ av kverulanter som föredrar att slå ner på hur fel man tycker andra gör, istället för att själv föra fram konstruktiva förslag och alternativ. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2161924.abFrågan kring immateriell rätt grundar sig egentligen på hurvida man har kontroll över mediat eller inte. Jämför med en stenhuggare som tillverkar en staty för offentlig miljö. Eftersom han inte äger mediat som statyn upplevs och förmedlas via, får han snällt finna sig i att en obegränsad mängd människor snyltar på hans konstverk utan att betala en spänn per titt. Hade han kunnat kontrollera eller begränsa tillgängligheten till sina konstverk och ta betalt hade han säkerligen gjort det också.Musik och flimbranchen har kontrollerat sina media för distribution ända sedan radion och biografen uppfanns och därefter har det rullat på endast hotat av kassettband och VHS.När musikaffärerna skriker om att CD försäljningen minskat med 50% de senaste åren så är det ungefär lika förvånande som att LP och 78 varvare minskat med nära 100%CD:n som media är död (eller närapå i alla fall) och det är inte längre mediabranchen som kontrollerar ersättaren. Däri ligger det riktigt stora hotet mot deras födokrok.Men istället för att se världen för vad den är så försöker dom hålla sig kvar vid det gamla likt ett visset löv som klamrar sig fast vid sin kvist och hoppas att hösten skall gå över.Kontrollen över de olika distributionsmedia som man har introducerat på marknaden har på ett effektivt sätt fått kunderna att lätta på plånboken varje gång ett nytt introducerats, för att betala för samma produkt om och om igen. När det inte längre kom ut något nytt media som kunde inspirera till nyinvestering gick man över till att sälja samlingar, "best of "eller helt enkelt börja med att sälja en enkel produkt för att sedan kunna sälja nya versioner av typen "extended" eller "collectors edition" till samma kunder som redan betalat för rätten till verket.En annan möjlighet som kontrollen bidrog till, var möjligheten att få konsumenten att betala för reklam genom att lägga denna före filmer och begränsa möjligheten att hoppa förbi den.Allt detta kan nu frångås med hjälp av teknik som så gott som alla nu har tillgång till. Man kan lätt blanda sina egna "best of" och välja bort den musik man inte uppskattar. Det är också enkelt att "rippa" en DVD för att skala bort oönskade delar och sedan vid behov skapa en ny skiva.För att underlätta för andra kan man även dela ut resultatet.Ändå är vi bara i början av teknikskiftet. Det är bara en tidsfråga innan vi automatiskt kan spegla hela vårat media-arkiv till bilen, sommarstugan eller mobiltelefonen. Fildelningen är en effekt av det fiktiva värdet som mediabranchen skapat genom kontroll och har egentligen inte så mycket att göra med betalningsovilja hos konsumenterna. De allra flesta är nog villiga att betala för det de konsumerar men inte till det priset som branchen hittills har försökt ta ut och som många gånger långt överskrider priset för mediadistribuerade produkter.Vinnaren blir den som kan ta betalt för att fylla våra media-arkiv om så bara för ören per verk, men många gånger om och till en större publik än någonsin. Med tanke på att reproduktionskostnaden är nära noll blir varje öre en vinst.Fri musik måste inte betyda gratis musik.
måndag 21 april 2008
Vad kostar rättvisa?
William Gibson målade för ett antal år sedan upp ett framtida samhälle i sina "cyberpunkromaner", där företagen hade tagit över stora delar av samhällsansvaret och marginaliserat det allmäna till en form av fattigvård. Många andra har funderat på samma typ av framtid och en del har blivit film. Jag är inget stor fan av Robocop eller Judge Dread men bägge filmerna har sin grund i samma tänk. Där framhålls en svart framtid där privata intressen styr eller försöker styra rättsväsendet. Med tanke på de senaste årens utveckling har vi kanske inte så långt kvar tills ett företag köper sitt första land och skapar sitt eget utopia utan störande inslag av demokrati och rättvisa. Vi har sett det som sker i jakten på fildelare och hur staten villigt instiftar nya regler och tjänster för att tillgodose stora (Amerikanska) företags önskningar. I den senaste debatten verkar man ha köpt sig en polis och betalar med nytt jobb efter väl utfört arbete. Sedan tycker åklagaren, i strid mot alla andra som har uttalat sig, att han inte kan se hur detta skulle hindra sagde polisman från att vittna i den rättegång som ledde fram till hans nya jobb. I min värld är det jäv, jäv, jäv!!Jag kan inte för mitt liv begripa hur åklagaren kan se annorlunda på saken. Misstankarna som väcks för åklagarens egenintresse i saken gör mig orolig.Aftonbladet rapporterar idag om en familj som riskerar kastas ut ur sitt eget hus till fördel för att annat (Amerikanskt) storföretag. I det fallet väljer kommunen att stödja sig på en lag som införts för medborgarnas bästa. Om det till exempel behövs nya elledningar eller avloppsrör, så har stat och kommun rätt att gräva upp din tomt för detta. Dom är naturligtvis skyldiga att återställa marken och ersätta dig för uppkomna skador men din rätt att neka är mycket begränsad. Det finns även möjligheter till tvångsinlösen av delar eller hela marken i de fall detta är befogat. Detta gjordes i mitt närområde för ett par år sedan när man ville anlägga en gång och cyckelbana vid en väg som fått kraftigt ökad trafik. Man löste helt enkelt in en remsa av tomterna längs med vägen och gjorde upp individuellt med respektive ägare. Jag tror inte det rörde sig om pengar utan snarare att man gratis stöttade upp tomterna med L-stöd och ersatte gamla murar och staket som höll på att falla ut på vägen. Det löste flera problem för både flanörer, barn och tomtägare. Vad jag vet så var det ingen som protesterade. Märk väl att detta var en åtgärd för kommunen och dess innevånare, inte som ett önskemål från kommersiella intressen.Om du äger någonting fysiskt som någon annan desperat vill ha, är det ganska naturligt att detta får ett ekonomiska värde. Det borde vara upp till dig som ägare om du vill sälja det. Undantaget är som sagt ifall det finns ett samhällsintresse och då skall det finnas mycket synnerliga skäl.Vill ett storföretag köpa mark för att driva sin verksamhet faller det sig naturligt att man förhandlar med markägaren. Inte med stat eller kommun. Jag vet inte vad som föregått den nuvarande situationen i det aktuella ärendet men om jag ser till mig själv hade det varit en ekonomisk fråga. Nästan allt har ett pris. För köparen är det bara att väga vinsten mot kostnaden och ge ett bud. Att på det här sättet försöka få kommunen att tvångsinlösa är bara ett sätt att komma undan så billigt som möjligt. Jag skulle se det som ett första bud och helt enkelt begära vad det är värt.Om du hade byggt ditt hus för många år sedan i ett område som sedan plötsligt blir väldigt populärt med ökade huspriser som följd. Skulle du då gå med på att kommunen löser in ditt hus till det ursprungliga värdet för att sedan sälja det för högstbjudande till andra spekulanter eller vill du hellre sälja det själv och behålla mellanskilnaden?Mitt förslag är att DHL får ge ett bud som familjen kan acceptera. Det är inte gratis att driva företag.Alternativet kan det, om dom inte blir överens, kanske bli som för denna familj.Civilkurage är vackert!
måndag 7 april 2008
Då kan vi bocka av ett mål till på listan!
E24 rapporterar att flera filmbolag håller på och korta ned tiden mellan releaser av TV-serier i olika delar av världen så att de kan sändas samtidigt eller direkt efter att de har släppts i USA. (Måste texta lite bara)http://www.e24.se/branscher/reklammedia/artikel_378801.e24Då behöver vi bara bryta upp oligopolet på distibutionsmarknaden i Sverige eller få dem att releasa via internet så blir vi någorlunda nöjda på den punkten.I artikeln skriver man "Nu trappar amerikanska tv-bolag upp kriget mot piraterna med snabbare distribution till Europa"Om det är deras vapen så; Bring'em on!I krig talar man om att kunna förutse och helst kontrollera motståndaren drag som ett tecken på överläge.I sådana fall leder företrädarna för fri fildelning och kommer kanske vinna!Fast det visste vi ju redan.......
Charles Manson släpper gratismusik
IDG rapporterar idag att den dömda massmördaren Charles Mansson släpper en skiva under Creative Common licens. http://www.idg.se/2.1085/1.154649Jag är i grunden för fri fildelning och applåderar normalt alla artister som hakar på tåget och börjar sprida sin musik men den här killen hade vi kunnat klara oss utan. I vanliga fall stödjer jag även att kriminella som tjänat av sitt straff skall få möjligheten att komma igen bli goda samhällsmedborgare ungefär som "Kenta" gjorde i slutet av sjuttiotalet eller om det var ibörjan på åttiotalet (kommer inte ihåg riktigt, rätta mig gärna).Skulle vi ha accepterat att Joseph Mengel hade gjort comback "Scrubs" eller Idi Amin som gästspelande domare i "Law and order"?Det finns brott som inte kan sonas och de som begår dem bör aldrig mer släppas ut eller ges någon positiv uppmuntran (nej, jag är inte för dödsstraff!).I vissa lägen är det viktigare att skydda medborgarna än att försvara en fånges rättigheter eller integritet.Detta blir ett album jag INTE kommer att ladda ner, gratis eller ej! Det skulle vara ett hån mot efterlevande till de han mördade.Såg att ett nytt avsnitt av Battlestar Galactica är ute förresten. Ikväll blir det fest!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)